onsdag 31 mars 2010

yta vs djup - what's my point?


Jag har funderat lite på det här med yta vs insida. Att det är så fullständigt oacceptabelt hos vissa att andra bryr sej mycket om utsidan. Att de vill operera sej, att de vill ha en pojkvän/flickvän som är snygg osv.

Varför är det så? Varför är det mer okej att klaga på någons personlighet än på någons utseende? Utseendet är något man bara får och "inte kan göra något åt" enligt vissa. Men det stämmer ju inte. Precis som man kan jobba på insidan på alla möjliga sätt och vis, så borde det väl vara okej att jobba på utsidan? Lika gärna som man kan lägga tusentals, tusentals kronor på insidan i och med att gå till en psykolog alternativt köpa självhjälpsböcker, så kan man väl få lägga tusentals kronor på smink eller operationer, om nu operationer känns som rätt väg att gå?

"Man ska vara nöjd med det man får" säger många om utseende-hetsen. Varför då? Undrar jag. Varför ska man inte vara nöjd med det man har på insidan också då? Ska man bara acceptera att man är en idiot eller ska man försöka ändra på det? Nej, man ändrar givetvis på det. Varför är det inte okej att göra det när det kommer till utseendet? Jag tycker att det är konstigt.

Nej, naturligtvis ska ju inte insidan neglegeras pga utsidan, det förstår ni nog, att det är inte så jag menar. Jag menar i princip bara att det borde vara okej att ändra på båda. Om det nu är det man vill. Jag menar inte heller på något sätt att de som inte vill bry sej om utseende är tvungna att göra det. Man kan dock inte kräva att ingen annan ska bry sej om utseende bara för att man inte själv gör det och sen använda "ytlig" som ett skällsord.

Jag ska utveckla mina åsikter i ett längre inlägg inom en snar framtid, ska verkligen få till ett riktigt bra inlägg, så att ni förstår precis hur jag menar. Inga krusiduller och inga missförstånd.

Ser fan fram emot det. Nu ska jag dricka ett glas mjölk och sen ska jag borsta tänderna och sen ska jag försöka sova. Klockan är mycket. Än en gång är klockan mycket.

Inga kommentarer: