Formally known as Mr Nice Guy

Några rader kan jag ju skriva, även om jag känner mej ovanligt apatisk. Så jag skriver grattis till snällkungen, Jens Strandell, som fyller 30 (33) år i dag.

GRATTIS!

Vi ses nästa vecka.

Gratulationer i övrigt undanbedes, men om ni prompt måste gratta så kan ni göra det här.

Självmålsmåndag (rip off, I know)

Ok, jag vet inte varför jag skriver en jäkla massa inlägg om fotboll nu för tiden. Jag tycker ju inte att det är särskilt kul. Inte alls. Men när man umgås med mamma och Challe så blir det lätt en fotbollsmatch eller två. Och i går såg vi naturligtvis Självmålet i matchen Bolton-Blackburn.

I tidningarna framställs backen som syndaren. "Se hur han lurar sin egen målvakt" och dylika rubriker finns att läsa.

Min undran... Är det bara jag och mamma som tycker att alltihop är målvaktens fel? Målvakten borde definitivt ha stannat i målet, han ser ju att backen kommer hinna upp bollen. Och att han skriker på backen, ja, det ser man ju på repriserna. Men ärligt... Ljudnivån på en Premier League-match är knappast i nivå med sorlet på en tunnelbanevagn tio över två en tisdageftermiddag. Den är något högre.

Nej. Nu lynchar vi målvakten istället. På tre. Ett, två, tre!

(Och precis innan publicering av detta inlägg kollade jag förstås in upphovsmännen till Självmålsmåndags blogg för att se om de också skrivit om detta. Naturligtvis hade de det. Och de håller av allt att döma med mej och mamma. Bra. Då vet jag att vi hade rätt. Och Aftonbladet! Sluta snooooo.)

FYI.

Det här fanns att läsa i nättidningen redan i går kväll vid halv sju. Bara två timmar efter att det blev klart. Jag vet inte om IVH ringt upp själva och berättat eller hur det "läckte ut" så fort. Vad som är konstigt, och framför allt dåligt, är att VLT inte ringt mej för en kommentar. Inte för att det spelar nån större roll, jag kan ju ändå skriva av mej här, men man kan ju tycka att VLT borde vilja ha en ordentlig artikel.

På damhandboll.nu finns lite pressinfo från IVH. Där står det i princip att jag flyttar hem pga skadan. Ehm. Som sagt. Inte sant.

I vilket fall som helst. Det känns lite, lite bättre i dag. Inte bra, inte nära bra. Men bättre.

Förresten. Här har ni ett statement. Jens Strandell är inte elak. Jens Strandell är snäll.

Men de är ändå bäst i världen.

Jens, kära Jens, som skriver den här fyndiga och roliga bloggen ihop med sin bror Jonas, som i sin tur är pappa till en av småtjejerna, ja, Jens i alla fall... Jens ringde mej för en stund sen. Han sa; "1-24 efter två matcher. Avgå alla!".

"Avgå alla!" är den mest frekvent använda frasen på Hoof it up!, bara så ni vet. Och nu ska jag avgå, för mina tjejer är inte så väldans bra på att spela handboll. Inte än. Men jag ska så klart inte alls avgå. Tjejerna kan ju inte vara bra på handboll än. De har ju bara tränat i några veckor, detta är deras första matcher.

Jag erbjöd dock Jens att få komma ner och gästträna tjejerna, så kanske de lär sej nåt om hur man blandar drinkar eller så. Det är väl ungefär det Jens kan...

Bäst i dag är ju sången tjejerna kommit på, sången vi sjunger i ringen innan match;

"Heja IVH, vi ska springa, inte gå!"

Vet ni vad tjejerna gör när de kommer in på planen?
Går.