färgen är tillbaka

Blev visst inte så nervöst ändå, angående det där andra. Så jag kan andas ut ett tag till. Åtminstone till i morgon. Gytt.

Jag tycker att dagen har varit bra. Jag förväntade mej inte det efter nattens melt down, men de där två telefonsamtalen gjorde susen och jag fick tillbaka åtminstone lite tro på mej själv. I morgon ska jag prova att gå utanför dörren också. Det kan vara värt det. Och i morgon är förhoppningsvis mitt halsont helt borta, så då kan jag dra och träna hos morsan. Jag måste skärpa till mej med träningen nu alltså, det här håller inte. Ball att göra tåhävningar morgon (haha, morgon) och kväll när jag borstar tänderna liksom. Har hört att man får snygg mage av det.

Nu har jag just ätit en kiwi och druckit ett glas jävligt god O'boy. Jag har spenderat kvällen i högklassigt sällskap i form av mamma (IRL) och sköna vänner (på msn) och världen är redan mer färgglad än i går.

Kanske vände det någonstans i morse, runt halv sex, när jag inte kunde sova. Jag hörde fåglarna kvittra utanför och kunde inte göra annat än att kliva ur sängen och gå ut och ställa mej på balkongen, med bara täcket virat om mej. Där stod jag sen och blundade och låtsades att jag var i Thailand. På balkongen i Kata... På stranden på Phi Phi... Utanför bungalowen på Railay Beach... Jag var där. I sinnet var jag där. Fridfullt, var det.