it's not over, it never is

Någonting helt sanslöst håller på och hända och jag ska inte skriva om det närmare, det är helt enkelt inte värt det. Men jag kan skriva så mycket som att, ja, man tror man känner folk. Det gör man sällan, ska ni veta. När ni minst anar det får ni en kniv i ryggen och när ni tror att det är över? Då får ni en till.

Men det ska gudarna veta, att jag skulle kunna skriva långt om det här. Väldigt långt. Kanske gör jag det vid ett senare tillfälle, men inte nu. Hur mycket jag än vill. Nej, inte nu.

Jag skrek nyss, rakt ut. I förbannelse. Jag har gjort det någon gång förut i mitt liv, men kanske bara en eller två. Nu gjorde jag det. Det behövdes. Det behövs fortfarande.

Jag får skrika ut det på läktaren i kväll. Mitt fina lag möter Heid i ÖHK-Hallen 19:00. Jag tänkte att vi kanske skulle vinna då. Det blir bra.