Jag har inte klippt av mej allt mitt hår. Jag är väl inte galen heller. Det är bara det att det hade lika gärna kunnat vara så här kort, för så känns det. Det känns som att jag är skalperad. Länsad på hår. Som att min kvinnlighet bestulits på bara några sekunder och att mitt hår aldrig mer kommer svalla vinden, bli strävt av havets sälta, att min fläta kommer vara för evigt kort.
Ni kanske inte ser det så. Men jag gör det. Fan.
(Men tack, mamma, för att du klippte mej! Du är jätteduktig.)
4 kommentarer:
jaha, så nu är man tråkig helt plötsligt. Fröken jag tar 45 kilo i bänkpress...tss.
Ska bli spännande att se dig hjärtat... Jag vet hur det känns för jag har själv haft långt hår och klippt av det några gånger och det tar ett tag innan man vänjer sig.
Du kan ju iaf till skillnad från många andra glädja åt att ditt hår växer SJUKT fort... stor kram!
Mäh! Nu framstår du mig som en total idiot! Får skylla på att jag inte känner dig... än ;) Men tack för länken.
Absolutjohan - Ja, supertråkig är du. En av de tråkigaste jag vet.
Ollie - Ja, jag får vara glad att det växer fort. Kanske att det har växt ut redan till på lördag, då vi ses? =) Puss fina du!
Sune - Hahaha. Du är ju lite av en iddi i alla fall. ;)
Skicka en kommentar