det händer ingenting i mitt liv. där ljög jag.

När jag hade lämnat tjejerna utanför Park Lane i natt för att bege mej mot bussen så sprang jag in på Rose & Crown en snabbis. Oklart varför egentligen, men jag antar att jag ville se om den råfräsche bartendern jobbade. Det gjorde han inte. Däremot jobbade den där andra, som är rätt rolig.
Så här i efterhand kan jag tycka att det var ett lite dumt drag av mej att kila in där. Vad som hände? Jo. Jag stod lutadframåt (hahaha) över bardisken och pratade med bartendern och vips, så var någon framme och drog mej i håret. Jag fattade ingenting, men tydligen hade mitt hår börjat brinna och hon som drog mej i håret gjorde det helt enkelt för att jag inte skulle brinna upp, hela jag. Och det var ju snällt. Men fan, vad gott bränt hår luktar. Och faan, vad snyggt det är att ha kort hår på ena sidan och långt på andra.

Sen begav jag mej neråt, jag gick alltså, med min lilla rullväska. Ungefär i höjd med Bältespännarparken sprang jag ihop med fyra killar från, håll i er nu, Bollebygd. De var lika gamla som min lillebror, men det hindrade dem inte från att ragga hårt på mej. Allihop. En gick och höll i mej, så att jag inte skulle halka (vart var han när jag behövde honom i Norge?), en annan drog min väska. De ville absolut att vi skulle bli vänner på facebook och vi tummade på att jag skulle adda dem. Nu kommer jag inte ihåg ens en bokstav i deras namn.

Väl på bussen kom jag inte ihop mitt bokningsnummer, jag var ju dritfull. Men jag fick åka med ändå. Och det var ju snällt! Så ringde jag Måns och han var på efterfest med Let's Dance-gänget. Han är ju bästis med EMD-Matte. Nåja, näst-bästis. Han är ju bäst-bästis med mej, förstås. Men han hörde inte så mycket vad jag sa, så jag fick gapa. Och då blev de andra på bussen rätt arga. De sa inget, så klart. Det gör man inte i mellanmjölks-Sverige. Men de tittade argt. Så gör man.
Så jag satte på en film istället. The Grudge 2. Go rulle. Men jag hann bara se en halvtimme innan datorn dog. Så då sov jag. Och sen var jag framme. Och då träffade jag den där killen som frågade om han fick åka med oss. Han var förresten från Marocko, men han pratade ganska bra svenska. Och så trillade jag (har faktiskt ont i axeln i dag). Och så gick vi in på bensinmacken där den söta killen jobbade. Och så köpte busskillen en bukett med rosor och gav en till mej. Det är den ni ser på bilden.

I dag har vi varit ute på stan. På Vinmonopolet. Och på Coop. Där kostar en Cider 32 spänn. Norska spänn. Jag trodde att det var 32 spänn för ett sexpack, men icke. Det är inte billigt här i Norge. Det är det inte.

Slut meddelande.