alltså

Handbollsträningen gick ju bra! Eller skyddet kändes ingenting i alla fall. Sen om jag var bra på handboll eller ej är en annan fråga. Hjärnan trodde att skyddet skulle hämma. Skyddet gjorde inte det, men hjärnan hängde inte riktigt med. Till slut fattade både hjärnan och kroppen att det gick bra att satsa precis som vanligt och då lossnade det lite. Sen att jag missade golvet 2-3 gånger är ju en annan historia. Jag borde förstå att golvet är på samma ställe som det alltid varit - under fötterna. Ingen annanstans.

Olyckligt att jag typ skar mej själv med skyddet bara. Mitt andra ben fastnade en gång och i morgon kommer mitt ben vara fullständigt blått. Bild lär ni få. I fortsättningen ska jag ha en strumpa över skyddet för att liknande olyckor inte ska ske framöver.

Att det var roligt behöver ni ju inte tvivla på i alla fall. Det var det nämligen. Skitroligt.