Sen en tid tillbaka har jag tänkt så här och insett att jag måste börja om, ja, jag har kämpat för en plats som passar både här och där, men snart så ska jag hitta den jag är

Jag hatar att jag gör så här.

Mitt överjag säger åt mej att inte ta saker så fantastiskt jädra personligt hela tiden, men lilla, lilla jag gör precis raka motsatsen. Och det gör mej så jädra ledsen. Fan.

Allt som är bra med mej har jag förmågan att glömma bort...

Fan.