Super-duper-kassa första 30 minuter = underläge 12-15.
Sviiiiingooooa andra 30 minuter = 19-8 och seger med 31-23.
Jag blödde väl ungefär överallt på min kropp och känner mej som den kärring jag är i det här laget, men inombords njuter jag. Så jävla mycket armar i luften. Så jävla mycket hjärta. Nu firar jag med hockeypulver och The Miracle.
På återseende.
onsdag 6 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Min Ängel! Ska göra ont! Bra jobbat! Älskar dig! Din Pappa
Wonderful! :)
Skicka en kommentar