Forza Björnum!

Kanske, kanske att det finns en öppning för spel i vår, trots allt. Kanske. Jag tänker inte hoppas för mycket, för jag vill inte bli besviken, igen. Men jag är betydligt mer hoppfull än i går. Betydligt mer.

Nu ska jag bara sitta och vänta på röntgen i några timmar. Några timmar. Förstår ni? Bara för att folk är oskickliga nog att ramla och slå sej när det är lite halt. Vi klagar på bussar och spårvagnar som inte kan sköta sej för att det blir lite vinter. Men vi själva då? Illa. Folk borde ha lite hyfs och lämna företräde åt oss stressfrakturerade.

Hyfs! sa jag.