Februari 2009

Vi vann hemma mot Kroppskultur med 37-26 och jag var helt lyrisk över att vara med i ett lag. Innan matchen fick vi dock utrymma hallen då brandlarmet gick i samband med vårt inspring. Då fick vi sätta oss i Kropps-bussen och jag, som inte orkade ta av mej skorna, satte helt sonika plastpåsar på fötterna för att slippa.

Jag skrev ett av mina roligaste inlägg någonsin. Inte? Skit ner er.

Vi gjorde en av säsongens sämsta matcher borta mot Avesta/Brovallen, men lyckades i alla fall vinna med 36-28.

I min strävan att nå en anställning började jag på Jobbcentrum. Möjligen något av det mest deprimerande jag gjort i hela mitt liv.

Jag hakade på debatten om poliserna i Rosengård som kallade ungdomarna för "apajävlar". Och det rullade på ett tag.

Jag började lida ordentligt av min stressfraktur, som då avfärdades som "problem med benhinnorna".

Jag fortsatte vara känslig över poliser vs. invandrarungdomar. Ordentligt känslig.

Jag var blåst en enda gång under 2009 och det var här.

Jag var på bandy för första gången i mitt liv och det var fanimej skoj. Vi fick läsa om dolda talanger och se goa killar på isen. Det var alltså hela handbollslaget som var där. Så ni vet.

Jag skrev ett ytterst begåvat inlägg om oväder.

Jag var i Göteborg och gick ut med mamma och då hade jag en stor bulle på huvudet och min mamma var snyggare än mej.

Mina grannar bråkade lite mer än vanligt, vilket ledde till att jag fick lov att ringa potatisgrisarna så att de kunde ta hand om dramat.

Jag började få upp ögonen för att jag och AWF kanske är rätt lika ändå.

Jag började flippa ur över Tele2 och dess inkompetenta kundtjänst.

Det var snö och kallt i Västerås och jag möttes av detta fina varje morgon när jag vaknade.

Alla hjärtans dag började bra med att Ivve var hos mej, fint väder och handbollsträning på morgonen. Men som vanligt när det gäller Alla hjärtans dag, så gick det åt helvete till slut. Bl.a. med en förlust hemma mot Heid, med 25-26.

Jag var alltså fortfarande ihop med Ivve och jag hatade att vara utan honom.

Jag fick bajsont i mitt knä. Igen.

Jag köpte en sjal som "inte var jag" och älskade den av hela mitt hjärta. Älskar den fortfarande.

Jag postade ett av de roligaste videoklippen jag någonsin spelat in.

En dag såg jag ut så här.

Jag fortsatte flippa över Tele-fakkin-2.

Jag fick svar från Tele2 och kände mej lite, ja, skamsen.

Sen såg mitt knä ut så här ett tag.

Jag lackade satan litegranna på Hanna Fridén. Och hon lackade satan på mej. Men sen blev vi nära vänner igen.

Jag åt typ bara grekisk sallad ett tag.

Vi åkte till Eslöv och spöade, ehh, Eslöv med 30-23 och sen stannade jag kvar i Danma Skåne, närmare bestämt Kristianstad, och kärlekade med Therese och hennes dundersöta katter resten av helgen. Therese är en sån där riktig vän, en sån som masserar ens knä när det gör ont.

I samband med denna lilla Skåne-tripp fick jag också den stora äran att träffa Björnen som alla - ja, alla - vill träffa. The Björn. Bön. BJÖRN. Det var kul.

Sen såg mitt knä ut så här ett tag.

När jag kom hem från Skåne gjorde jag egna semlor. Alltså, haha, jag bakade ju inte bröden själv. Vad trodde ni? Haha, nej, nej. Jag köpte färdiga bullar och skar av ett lock. Sen la jag i grädde och la vanligt socker på locket. Färdigt! Ja, alltså. Grädden vispade jag ju själv.

Jag var fortfarande lyckligt ovetandes om vad som komma skulle tre veckor senare.

Jag fick nästintill andnöd när jag fick syn på Alex Schulmans lår. Andnöd. Av garv alltså.

Vi gjorde en grym vändning hemma mot Spårvägen och vann med 26-24 och efteråt var jag med på radio och sen hade jag huvudvärk i flera dagar efter en smäll jag fick i huvudet.

Och sen spenderade jag månadens sista dag i Stockholm - först med Ivve och Klimpen på Barnens Rum på Kulturhuset, sen med bara Ivve (och alla andra som var där) på favvo-haket L.A. Bar i Årsta. Där förtärde vi nyttig mat.

Och när vi summerar denna månaden kan jag väl egentligen bara säga att det var den sista hela månaden med Ivve, att handbollen gick jädrigt bra ett tag och att jag skrev så in i helvete mycket bättre och roligare blogginlägg på den tiden.